Sidor

tisdag 6 mars 2012

Vårkänslor.

Herr Hårtuss fäller en del nu. Det märks på storleken på dammråttorna. Jag undrar om det är vårkänslorna som spritter i kroppen som gör att pälsstråna släpper för att bli av med vinterpälsen. För vårkänslor, det har han. Marken som kommer fram under snön måste undersökas noggrant, och när han markerat på de pinnar, grästuvor och andra saker som är i behov av markering, sprätter han med tassarna så att det yr torrt gräs och gamla löv omkring honom. Den som står bakom då får akta sig. Eller snarare, jag får akta de stackars människor som råkar gå förbi när jordfräsen är igång.

Med tanke på pälsfällningen stod städning på schemat idag. En annan sak som tydligen också stod på schemat var lek med favoritbollen, något jag är ganska säker på att jag inte skrivit dit. Jag tror att Ollie skrev det själv, när jag inte såg. Leka med bollen gör vi i och för sig varje dag, så det var inte direkt någon överraskning när busen kom och la bollen i mitt knä och satte sig några meter ifrån och väntade på helspänn.
Den kära bollen verkar dock sjunga på sista versen nu. En gummibit har hamnat i soporna efter ihärdigt tuggande och kampande. Vi får väl se hur länge den håller. Den är faktiskt utbytt en gång redan, så det gör inget om den går sönder, så länge vi hittar en ny exakt likadan.

Efter städningen gav vi oss ut på en vårpromenad. Plusgraderna har varit lite blygsamma de senaste dagarna, men solen strålar och snön smälter så det gör inget att man måste plocka fram mössan och vantarna igen. Jag tog inte med mig kameran ut, men jag tog några bilder med mobilen.




















Ollie hade mycket spring i benen, men jag vågade inte släppa honom eftersom isen är så tunn.




















När vi kom hem ville busen mysa (eller torka sig) i filten som jag lagt så fint på soffan när jag städade. Jag tyckte att det var en dålig idé och bad honom att låta bli. Han försökte några gånger till, men matte sa nej igen. När matte sedan gick in i rummet bredvid för att blogga passade busen på utan att jag märkte det. Och när jag tittar in på honom nu har han somnat i en hög av filt som han har bäddat så fint. För ibland gör han hyss och bus, min lilla hund. Men det gör inget.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar