Tråkigt.

Ja, nu börjar Ollie tycka att den här situationen är lite väl tråkig. Han får inte promenera, inte träna, och inte leka vilda lekar. Nu har han snart varit stilla i en vecka, och det är klart att det börjar spritta i hans små hundben då.

Några små promenader har vi tagit, och jag tänkte faktiskt att idag kanske vi kan börja leva som vanligt igen, men så visade han åter tecken på orolig mage i morse, och det blev vila en dag till. Han har inte kräkts något mer och han äter med god aptit och bajsar som han ska. Men i morse såg det ut som att han hade ont i magen och som att han var påväg att kräkas, som tur var fick han behålla maten och nu är han som vanligt igen. Men vi tar det lugnt ett tag till för säkerhets skull.

Jag har börjat blanda i några torrfoderkulor i burkmaten och hoppas att han kan börja äta sin vanliga mat snart. Eftersom han varken kräks eller har diarré tycker jag att han är ganska frisk, men jag vill inte se några fler tecken på ont i magen. Jag hoppas att det berodde på att han var hungrig helt enkelt, eftersom han får väldigt små matportioner nu.

Men Ollie tycker som sagt att det är slutvilat nu, och mellan tupplurarna lägger han demonstrativt bollen mellan tassarna och låter väldigt missnöjd med situationen.

Och fungerar inte det kan man ju alltid prova att flirta till sig lite lek, tycker han.

Men matte är svårflirtad och tycker att han visst borde vila lite till, för hon är orolig att lilla magen ska göra uppror om busen är lika vild som han brukar vara.

Vi får göra en kompromiss och busa lugnt och ta lugna promenader, för man kan ju inte sova bort en vecka, det förstår ju även jag att det blir tråkigt i längden.