Träningssugen.

När jag skrev om att jag tränar Ollie att lägga sin boll i en skål fick jag ett tips av sheltieliv.fotograf24.se att jag skulle varva träningen med att lära honom att sätta ner huvudet i skålen (utan boll), för att sedan enklare kunna lägga ihop momenten. Jag hade inte ens tänkt på att introducera skålen förrän Ollie kunde hålla i bollen, men det här lät smart så det provade vi idag.

Ollie fattade vinken nästan direkt. För att göra det lätt för honom la jag en godisbit i skålen, och när han satte ner huvudet och tog den klickade jag. Efter det var det soklart vad han skulle göra, och han förstod att han skulle sätta ner huvudet i skålen för att få belöning, fast belöningen nu kom från min hand. En enda godisbit i skålen räckte, ibland blir jag så löjligt stolt över min smarta hund!

Här kommer en film på skålträningen (som vanligt kommer ljudet lite efter, så det låter som att jag klickar för sent, men det gör jag inte).

Ibland ville han nästan hoppa ner i skålen med tassen också, men det gör inte så mycket. Det får man finslipa på sedan om det skulle bli ett problem.

Vi varvade lite med hålla-i-bollen-träningen, som jag hoppas ger reslutat nu när jag ändrat metod. Det ser lovande ut hittills.

För att det inte skulle bli tråkigt eller för mycket för busen gjorde jag bara korta träningspass, men jag var fortfarande träningssugen så jag fortsatte med lite saker han redan kan och lite saker man alltid kan träna lite extra på.

Här kommer en film med slalom mellan benen och läggande under gång (det är lite svårt att hamna mitt i bild när man balanserar kameran på ett armstöd, men man ser ganska bra i alla fall, och ljudet kommer efter även här).

Egentligen brukar jag belöna slalomen med godis eftersom Ollie blir så uppspelt av kampande, men ibland är det roligt med extra energi och det är kul att se hur pass mycket han kan lägga band på sig. Jag tycker att det gick riktigt bra.

Vissa saker passar bättre att belöna med kamp och andra med godis. Slalom mellan benen kan bli lite slarvigt och med en del skällande när han väntar en kampbelöning, men den här gången gick det bra som sagt!

För den som lägger märke till det kan jag även berätta att jag tränar på hans impulskontroll genom att reta honom med leksaken efter att jag sagt "loss". Jag viftar med den framför honom och "slår" honom på nosen med den, men han får inte ta den igen förrän jag säger "varsågod". Förut var han lite svår att bryta när vi kampade, och han hoppade efter leksaken när jag hade kampat klart, ibland så illa att man kunde få ett oavsiktligt bett i fingrarna för att han ville åt leksaken. Men nu är han superduktig på det här, och jag har lärt honom att kampa på mina villkor. Dessutom ger jag honom alltid chansen att få den flera gånger, därför vet han att han inte alltid förlorar på att släppa den.

Nu har jag en trött hund som ligger sådär härligt utslagen på golvet efter ett roligt träningspass!