Utställning.

Klockan 05.00 steg vi upp i morse för att göra oss klara och bege oss till Avesta på utställning. Eftersom det var första gången ville vi vara i god tid. När vi kom fram regnade det, som utlovat. Vi packade burar och andra prylar på husses golfvagn, mycket praktiskt!
Ungefär när vi skulle börja sätta upp tältet slutade det att regna, och det kom faktiskt inget mer regn efter det. Hundarna hann bara ha sina regntäcken på sig en liten stund och det var väldigt skönt med uppehåll och till och med sol. Tältet blev ett bra sol- och vindskydd, riktigt mysigt!

Det var skönt att ha tid på sig att packa upp ordentligt, rasta hundarna och låta de checka av området och öva lite.

Nikon ställdes i juniorklass (junkl, 9-18 månader) hanar. Det var fem hundar anmälda men endast fyra dök upp. Först ut att bedömas i sin klass var Nikon. Han skötte sig väldigt bra! Han hoppade inte, han tuggade inte på domaren och han travade fint i ringen. Tandvisningen gick fint.

Här kommer två små filmer också.

Jämfört med de andra staffarna var Nikon mycket högre och smalare. Vi vet att Nikon har långa ben och är av den tunnare typen, men en del av de andra var lite väl tjocka. Tyvärr är de väl så utställningsstaffarna "ska" se ut, grova och tjocka. Sundhet och utställning hör inte riktigt ihop, men jag tycker att det är roligt att även vi med lite sportigare hundar ställer upp för att visa en annan typ av staffe.

Så vad blev resultatet då? Jag kan väl börja med att säga att Nikon kom sist i sin klass. De andra tre hundarna i klassen fick "Excellent", som är det högsta betyget. Men Nikon var inte långt efter, han fick "Very good", som är snäppet under!

Jag tycker att det var ett jättebra resultat, det hade ju kunnat gå mycket sämre. Neråt i listan kommer "Good", "Sufficient" och "Disqualified", så han är ändå högt upp.

Om bedömingen Very good (mycket god) står det:

"Hund som väl motsvarar rasens standard, som är välbalanserad och i god kondition. Smärre fel kan tolereras, men inga som negativt påverkar helhetsintrycket. Denna bedömning kan endast ges till en hund av mycket god klass."

Och det är väl inte fy skam! Att de övriga tre hundarna var snäppet bättre gör ingenting. Vi är supernöjda! Nikons pappa Bilbo är för övrigt utställd två gånger, en med Very good och en med Excellent.

Eftersom det bara var fyra hundar i klassen gick Nikon även vidare till konkurrensbedömingen. Där tävlar hundar som fått Excellent och Very good. Om minst fyra hundar fått Excellent får inte hundar med Very good vara med, men nu var det ju bara fyra hundar i klassen, så Nikon blev automatiskt 4:a i juniorkonkurrensklassen. Ingen av hundarna i Nikons klass fick Ck (kan delas ut till hundar med utmärkt helhet som tilldelats Excellent), så de andra var ju inte så värst mycket bättre ändå!

Efter det var det slut på utställningen för vår del, men vi stannade ändå kvar för att se på de äldre staffarna och de andra raserna som bedömdes senare i vår ring.

Alla hundar som ställs ut får även en lapp där kritiken från domaren står, alltså vad domaren hade att säga om hunden. På Nikons lapp stod det (på engelska eftersom domaren Michael Forte var från Irland):

"Needs to drop in body, good headproportions, foreface could be a little stronger, topline could be a little stronger. Would like a little more drive from the rear. Excellent temperament and handling."

Först och främst är det lite svårt att tyda handstilen, och så är det lite svårt att veta vad sakerna egentligen betyder, men det är vad jag tror att det står i alla fall och det betyder väl ungefär att han behöver växa på sig lite, att han har ett bra huvud men kunde ha en lite mer definierad panna (typ?), lite annan rygglinje (?), och det där med drive from the rear förstår jag inte mycket av.

Däremot är det ju jätteroligt att domaren tyckte att han hade en mycket gott temperament och att husse handlade honom utmärkt i ringen. Jag är så stolt över mina grabbar!

Eftersom det här var Nikons dag fick Ollie inte göra så mycket mer än att gå runt med oss när vi rörde på oss och ligga bredvid mig i buren i tältet. Han skötte sig jättefint och var lugn, tyst och snäll. Det verkade inte gå någon nöd på honom alls. Nikon fick också ligga i bur ibland.

När vi var klara och kunde pusta ut satt vi kvar och tittade på resten av staffarna...

...bullterrier och miniatyrbullterrier...

...och amstaff.

När bedömingen i vår ring var slut packade vi in våra saker i bilen (vi såg väldigt proffsiga ut med vår snygga vagn!) och gick runt och tittade lite på de andra ringarna. Sedan kände vi oss nöjda med dagen och åkte hem.

En rolig och lärorik dag! Nu ligger vår utställningsgris på rygg i soffan och sover sin välförtjänta skönhetssömn.