Mera mat.

Vi passade på att fylla på Nikons matförråd idag, och när vi ändå befann oss i grannstaden där återförsäljaren finns tog vi en tur till deras hundrastgård. Rastgården är större än den vi har här, men den brukar ofta vara i dåligt skick eftersom det samlas vatten där och blir geggigt så att man nästan bara kan röra sig runt kanterna. Nu när det är kallt och lite snö var det bra underlag och hundarna kunde springa runt och utforska. Tyvärr verkar det som att snön får många människor att "glömma" bajspåsen hemma, det är ju så enkelt att bara sparka över lite snö... När snön sedan smälter lite kommer högarna fram. Så är det väl i och för sig alltid, och många struntar ju i att plocka upp även på sommaren, men det är trist att hundägare inte ens kan hålla rent efter sig i en rastgård.
Har man fått en rastgård som är öppen för alla kan ju faktiskt den som väljer att gå dit anstränga sig för att hålla den fin. Det sitter till och med skyltar och soptunnor vid rastgården. När tillräckligt många människor inte sköter sig kan det ju bli en kollektiv bestraffning och rastgården kanske försvinner. Det är självklart lika illa (eller kanske mer illa beroende på hur man ser på det) när hundägare inte plockar upp längs trottoarer och vägar, men dessa går ju inte att ta bort. Med hundrastgårdar följer ett ansvar och ett förtroende, och vi som sköter oss tycker att det är väldigt trist att behöva kliva i bajshögar och i värsta fall plocka upp efter andra för att inte monstervalpen ska äta upp dem. Å andra sidan kan jag inte tänka mig att de som inte plockar upp tycker att det är trevligt att kliva i bajshögar heller, men förhoppningsvis finns det någon form av karma som låter dem råka ut för det ändå!

På djuraffären inhandlades förutom mat även en aktiveringsboll till Nikon. Husse försökte få Nikon att förstå hur man använder Ollies boll, men Nikon var inte riktigt med på noterna. Han trodde bara att bollen var en leksak. Nu har Nikon en egen boll som är likadan som Ollies fast större, det kanske får honom att putta på den istället för att ta den i munnen.
Lite tuggben och hundgodis slank också ner i påsen. Vi hittade det godiset vi använder nu och ett annat liknande till mycket bättre pris än vi har här!

Nu ska vi ta det lugnt resten av dagen och se fram emot helgen som för vår del börjar redan ikväll när husse kommer hem från jobbet.
Jag bjuder på en bild på Nikon i soffan. När man växer märker man kanske inte att rumpan plötsligt inte får plats lika bra som förut.