Blandrashundar.

Nyhetsmorgon pratade idag om myter och sanningar om blandrashundar.

Klicka här för att se inslaget.

Överlag tyckte jag att det var bra. Något förenklat och kortfattat kanske, men det är väl så det måste vara om man ska nå ut till "vanliga människor", d.v.s. de som inte är inbitna hundnördar. Vissa saker håller jag kanske inte med om, men jag tycker ändå att de tog upp viktiga saker som att man ska vara lika noga, så mycket som det nu går att vara, när man köper blandras som när man köper renras, och att alla hundar är ett lika stort ansvar som förtjänar samma vård och skötsel.

Jag tycker att de kunde ha poängterat mer att renraser ger större chans för bättre hälsa (om man har undersökt noga innan och köper en valp från friska linjer) eftersom det inom seriös avel finns dokumentation av hundens släktingar, men det är såklart aldrig någon garanti. Även mentaliteten är ju viktig att titta på, och hos de flesta blandraser finns det ju inget annat att gå på än uppfödarens ord om att föräldrarna är "snälla och trevliga hundar".

En annan viktig sak är att seriösa uppfödare förmodligen har mer koll på själva förlossningen, valparnas utveckling, vad de ska äta, vad de ska uppleva o.s.v. för att få en så bra start i livet som möjligt. Å andra sidan kan man ju inte lita på att en SKK-ansluten renrasuppfödare är seriös heller, det finns ju mycket att önska även i den världen. Det är viktigt att tänka på att långt ifrån alla renrashundar kan räknas som sunda, och att den sortens avel inte bör stödjas oavsett hur renrasig den är.

Dessutom borde man passa på att varna för smuggelhundar, som påstås vara renrasiga fast utan papper men förmodligen är en smula billigare. Detta kan vara lockande för en köpare som vill komma över en billig hund av en populär ras, och där köparen inte är medveten om att det är en smuggelhund den köper eftersom den inte har kunskapen att kunna bedöma när något verkar skumt.

Det egna ansvaret bör tas upp, för som novis på ämnet hund är det lätt att lita för mycket på andra människor. Det gäller att läsa på själv så att man kan se på saker med kritiska ögon och själv kunna bedöma om något verkar seriöst eller inte. Att ha koll på rasen eller rasernas egenskaper, hälsa och annat är A och O, då slipper man gå i fällan och bli lurad till något som sedan kanske inte alls blir så som man tänkt sig. Man ska självklart kunna känna förtroende för sin uppfödare, annars bör man välja en annan, men det är fortfarande DU som ska leva med din hund i flera år framöver, och då gäller det att kunna lita mer på sig själv och sina kunskaper än på en uppfödare som lovar guld och gröna skogar.

Det finns mycket att diskutera om ämnet renraser kontra blandraser, och väldigt många starka åsikter. Ju mer man lär sig och intresserar sig för hundar och avel, desto mer inser man att det ligger så mycket mer bakom det än att bara para två trevliga hundar med varandra. I dagsläget vet jag inte om jag skulle våga köpa en blandras till. Jag har haft både tur och otur med min blandis, och likaväl kan jag få både tur och otur med min renras, men chanserna är större att renrasen blir en frisk och trevlig hund eftersom jag vet så mycket om hans linjer och om rasen.

Det är bra att man utbildar inom ämnet hund. Även om man förmodligen aldrig kommer att komma ifrån den oseriösa aveln är det mycket värt om i alla fall några som tittar på det här kanske öppnar ögonen lite och inser att det ligger ett visst arbete bakom att köpa hund. Om någon drar öronen åt sig när en säljare vill träffas på en parkering har man i alla fall nått en liten seger, och förhoppningsvis har någon idiot sålt en smuggelvalp mindre vilket har minskat risken för ovälkomna sjukdomar och förhoppningsvis i förlängningen onödigt lidande för de inblandade hundarna.

Mer kunskap åt folket!