Saker till valpen.

Den 20:e juli hämtar vi hem valpen, men innan dess är det en del viktiga saker som måste fixas.

• En grind har vi köpt och satt upp.
• Fler kompostgaller är inköpta för eventuell avspärrning av lägenheten.
• Sladdar har fästs efter väggen (men där finns det nog lite mer att jobba på).
• En ny vattenskål är beställd och kommer på posten snart.

Det är ju nämligen så att när det finns två hundar i hemmet är det inte optimalt att ha en matbar med en liten vattenskål och en liten matskål, även om det känns trist eftersom matbaren är relativt ny och väldigt snygg. Men det hjälps inte, vi behöver en större vattenskål som är stor nog till två hundar varav en är en staffe (även om staffen är liten i början). Maten får de äta i separata skålar som vi endast tar fram när det är matdags. Jag tror dock att den nya vattenskålen också är snygg, det såg så ut på bilden i alla fall.

• Bitterspray har inhandlats.

Bitterspray är alltså en spray som kan användas på saker som man inte vill att hundar ska tugga på, så om valpen t.ex. börjar tugga på vår bokhylla kan vi spraya lite bitterspray på bokhyllan och förhoppningsvis tycker då valpen att bokhyllan smakar urk och tar hellre det smaskiga tuggbenet som erbjuds som alternativ. Det är i alla fall det som är tanken.
När Ollie var valp tuggade han på ungefär tre saker, bland annat en golvlist. Jag provade då att stryka på ättika, men det fungerade bara en stund tills ättikan hade dunstat bort och listen smakade smaskigt trä igen. De andra två sakerna var en träkista hos mina föräldrar som för evigt kommer att ha ett avsaknat hörn, samt den träiga underdelen av en soffa. Allt som allt gjorde han väldigt små sakor för att vara valp, om man jämför med andra skräckhistorier. Därför hade vi inte så stora tuggproblem då, men med en staffe känner jag att det kanske kan vara liiiite mer fara på taket och bestämde mig därför för att köpa en flaska bitterspray, ifall att det skulle behövas.
På flaskan står det "the most bitter stuff on earth", och om inte det håller små staffetänder borta vet jag inte vad som gör det.

Några viktiga saker som ska göras men som fortfarande inte har gjorts finns också.

• Mattorna ska tas bort för att räddas från kissfläckar.
• En veterinärvårdsförsäkring ska tecknas.
• En klotång ska inhandlas (till Ollie använder jag bara en fil).
• Frysen ska fyllas med valpmat.

En annan sak som tål att funderas på är vilket halsband valpen ska få använda. Jag vet att jag vill ha ett halvstryp (utan strypeffekt) eftersom det är så enkelt att hänga på valpen när den måste ut och kissa en gång i timmen. Sele vore kanske att föredra för en skör valpnacke, men för det första är det alldels för jobbigt att klä på och av jämt och ständigt, för det andra tror jag inte att en staffe är så skör (haha), och för det tredje vill jag att valpen ska lära sig att gå i halsband.
Egentligen hade jag velat ha en brett halvstryp för att det skulle bli lite snällare mot halsen, men tyvärr finns det bara fasta halvstryp som är breda, och vi kommer att behöva ett ställbart. Det är ingen idé att kasta bort pengar på att köpa fasta halvstryp så fort valpen växer en storlek. Därför kommer vi att använda ett av Ollies gamla ställbara halvstryp i början. Ollie är ju ganska liten, så jag hoppas att det passar! Sedan får vi se om vi hittar något bättre. I värsta fall om inte Ollies halsband passar har vi ett retrieverkoppel att använda tills vi kan panikköpa ett större halsband. Så får det bli.

Efter det gäller det bara att bestämma sig för vad valpen ska heta...