Ollie har blivit mer accepterande både ute och inne. Från att ha kunnat vara nära Nikon men inte mer, till att inte bry sig när Nikon kommer farandes i raketfart och stångar Ollie rakt i baken, det är stora framsteg. Eller som att springa tillsammans och ge varandra tjuvnyp och jagas en kort stund, det är väldigt roligt att se. Fast det är utomhus såklart.
Inomhus har det dock också blivit bättre, och saker som att sova i samma soffa känns nu ganska självklart, men Ollie tycker fortfarande att valpen är mest okej när han sover.
Framsteg, framsteg, framsteg!
Även om Nikon gärna följer efter Ollie är han också duktig på att komma till oss, och det är väldigt viktigt. Nikon ska ju inte växa upp till att vilja följa Ollie, utan till att vilja följa oss. Det är båda hundarna duktiga på!
Ollie får lite egentid i form av promenader och lite träning, ingen större träning direkt men lite små saker här och där, det är ungefär vad man orkar med just nu. Ollie är dessutom ganska slutkörd han med, han sover nästan lika mycket som Nikon, och det kan man ju förstå. Därför tror jag att det är klokt att Ollie också får ta det lite lugnt.
Nikon leker, bits, sover och äter. Matgladare hund får man leta efter, och det är skönt att se eftersom vi haft lite problem med Ollies matlust (fast det är inget problem längre som tur är). Emellanåt får han följa med på små upptäcksfärder.
Ingen olycka inne på snart tre dagar, duktigt av både Nikon och av oss.
Överlag går det väldigt bra just nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar