Veterinärbesök.

Dagens veterinärbesök gjorde mig inte mycket klokare. Vi har märkt några olika diffusa symptom och personlighetsförändringar hos Ollie, och därför ville vi göra en ordentlig koll hos veterinär.

Öron och hals såg bra ut. Tonsillerna hade växt tillbaka men var inte inflammerade. Han visar ingen smärta någonstans. Lever- och njurvärden var normala.
So far so good.

Men...

Urinprovet visade på struvitkristaller, igen. Dock sade veterinären att provet kunde vara missvisande om det gått för lång tid mellan själva kissandet och när de undersökte provet, därför ska vi lämna ett nytaget på tisdag för att kunna bekräfta det.
Det känns verkligen tråkigt eftersom han har hållit sig frisk från det så pass länge nu, och dessutom äter han bättre än någonsin och det vore verkligen synd om vi var tvugna att gå tillbaka till urinstenstorrfoder igen. För det är verkligen ett skitfoder, och Ollie hatar det. Jag ger dock inte upp än, det kan finnas ett alternativ som jag håller på att läsa om nu.Men mer om det sedan, om det visar sig att han verkligen har urinsten igen.

En annan tråkig nyhet är att hans blodsockervärde var lågt. Vad det beror på vet vi inte, det kan ha flera olika orsaker. Ett nytt prov ska tas på tisdag för att kontrollera om värdet ser lika ut då.

Vissa saker är man ju lite beredd på, med tanke på att Ollie har varit sjuk i diverse åkommor under hela sitt liv. Men när det hela tiden kommer upp nya saker så kan man inte låta bli att känna sig helt maktlös.
Jag tycker så synd om honom. Han förtjänar bättre än det här.