Uppletande.

Igår lyste solen med sin närvaro, och äntligen kunde vi hitta på något roligt utomhus. Valet föll på uppletande, eftersom det är så enkelt att förbereda och kräver ingen väntetid. Vi var nämligen lite sena ut eftersom jag slocknade i soffan en stund efter jobbet, trots det fina vädret.

Väl medvetna om att det här träningspasset enkelt kunde förvandlas till ett smörgåsbord av gräsmatta peppade vi varandra att behålla humöret även om det skulle gå dåligt. Ollies gräsätning har eskalerat och jag vet inte vad det beror på. Antingen har det en fysisk orsak, t.ex. att han återigen har problem med tonsillerna (som han opererat bort en gång, men de kan tyvärr växa tillbaka), eller så är det bara en fix idé han har fått. I vilket fall som helst ska vi kolla upp det och en del andra saker hos veterinären i morgon.

När vi kom till "fyrkanten" där vi brukar hålla till såg vi färska spår av endurotränare, deras bana i skogen går nämligen precis förbi fyrkanten. Förra gången vi var där när de tränade enduro blev Ollie rädd, kanske satt minnet kvar från föregående gång då vi hört skott från skjutbanan när vi var där. Ollie brukar inte vara rädd för motorljud, och den här gången visade han ingenting, trots att det for förbi flera stycken. Han tittade knappt på dem utan höll kontakt och var fokuserad. Mycket bra!

Tyvärr var det väl lite sisådär med kontakten överlag, det blev en hel del gräsätande. Husse tog kommando över träningen den här gången och jag höll mig passiv. Han vallade fyrkanten (d.v.s. gick omkring planlöst för att Ollie inte ska kunna följa hans spår till föremålen) och lade ut fem föremål.
Trots gräsätningen, som vi ju hade varit förberedda på, så gick det ändå ganska bra. Man såg verkligen skillnad mellan när han fick ett ryck och åt gräs och när han blev fokuserad och började leta, för när han väl letade så var han jätteduktig. Han jobbade otroligt bra måste jag säga, och det märktes att han gjorde av med tankeenergi.

Det var inte ett felfritt träningspass, husse kunde t.ex. inte stå vid kanten och skicka ut Ollie eftersom han var tvungen att vara med ibland och bryta gräsätningen, men Ollie hittade alla fem föremålen, han jobbade bra när han väl jobbade, och han fick göra av med energi. Och det får man vara nöjd med!

Avslutningsvis lägger jag upp en bild på valpen när han leker med mamma Razzla. Det är roligt att se när hon leker med valparna, för leken är en viktig del i uppfostringen där valparna testar gränser och lär sig hundspråk.