I dag är ingen vanlig dag.

...för det är Ollies födelsedag! Hurra, hurra, hurra!

I dag blir lilla busen hela 6 år gammal. Tänk vad tiden går fort. Och så mycket han har hunnit med på sina sex år.

Det var inte länge sedan han var en sådan här liten pjuklarv...

...och nu är han såhär stor och ståtlig!

Busens födelsedag har förstås firats med sådant som busen tycker om att göra. Han har bland annat fått träna och leka med en boll. Under träningen körde vi igenom lydnadsklass 1 med bra resultat. Lillen var jätteduktig och tyckte att det var roligt. Vi skippade dock hopp över hinder, eftersom vi inte har något hinder, och platsliggningen eftersom det var lite blåsigt och kallt och han fuskar nog mycket som det är. Han lägger inte ner armbågarna ordentligt, och det blir ännu värre när det är kallt på marken. Han fick även köra lite uppletande, och det gick också bra.

Nikon var förstås också med, men han ville inte alls träna lydnad. Han var för ofokuserad, så vi struntade i det och körde lite budföring och sök istället. Det gick desto bättre, och jag måste säga att han verkligen börjar briljera på inkallningen. Jag har mycket större förtroende för honom nu, även om det är långt ifrån det förtroende jag har för Ollie. Det är verkligen en stor förändring i hur han lyssnar, är uppmärksam och bryter det han gör när man ropar på honom! Nikon fick också gå ett spår med husse som gick bra.

Dagen till ära bjöds det på korv under träningen. I vanliga fall undviker vi korv, men i dag kunde vi inte låta bli. Jag och husse gick nämligen på stan innan träningen och bestämde oss för att köpa varsin korv. Han som säljer korv på torget, en pratglad herre, sa då: "Jag kände inte igen er utan hundarna!", och så insisterade han på att skicka med en korv som vi skulle ge till dem. En sådan snäll gest kan man ju inte tacka nej till, och så är det ju busens födelsedag. Det var väldigt uppskattat av grabbarna!

Korven kom väl till pass när vi körde godissök.





Förutom korven har det förstås blivit lite annat gott också. Någon tårta blev det inte, men väl ett fat fyllt med smaskigheter. På fatet låg det lite kyckling och ris som blev över när vi åt, tillsammans med banan, morot, skinkost och resten av korven som blev över från träningen. Nikon fick såklart också ett gottefat, annars hade det blivit orättvist, och jag har en känsla av att Ollie inte vill bli utan när det är dags för Nikon att fylla år!

Nikon ville gärna äta från Ollies tallrik. Tur att Ollie är snäll när det gäller mat.