Uppletande.

"I NBF/SBK:s brukstävlingar ingår momentet uppletande av föremål. Hunden skall inom 5 minuter ha genomsökt ett område på 50x50 meter. Hundföraren skickar ut hunden från den ena sidan av rutan (”baslinjen”), och får själv endast röra sig på denna sida. Hunden skall hitta och apportera 4 föremål som ligger gömda i rutan."
Källa: canis.se
(NBF = Norsk Brukshundsports Forbund, SBK = Svenska Brukshundklubben)

Uppletande är en aktivitet som jag förut har funderat på att prova, och igår gjorde jag det. Kanske inte "som man ska göra", men min egen tolkning av det så som jag tycker är roligt. Eftersom vi inte tränar för tävling och inte är speciellt noga med detaljer gör vi som vanligt våra egna regler och plockar moment som vi tycker är roliga och gör dem på vårt eget sätt för att få lite rolig aktivering.
Igår åkte vi till skogen en sväng för att Ollie skulle få springa av sig lite istället för att bara ligga i soffan och förkylningsvila med mig, och då kom jag plötsligt på idén att jag skulle prova det här.

Visst kan Ollie leta upp t.ex. en tennisboll på ett område, men jag har aldrig tidigare försökt med ett vardagligt föremål som han inte har någon relation till. Visserligen kan han leta upp t.ex. en kotte som jag hållit i bland andra kottar, så lite talang har han ju.
Föremålet blev en av mina fingervantar. Vi befann oss på ett ställe som var som en ruta på ca 50x50 meter, med gräs som underlag. Jag satte Ollie i ena sidan av rutan och gick sedan planlöst runt på området, så att han inte skulle kunna spåra mina steg fram till vanten. När jag knallat runt en stund släppte jag vanten så osynligt som möjligt och fortsatte att gå lite till, så att han inte skulle springa till stället där jag precis befunnit mig.

När jag kom tillbaka till Ollie fick han lukta på min andra fingervante. Jag antar att hunden egentligen inte ska gå efter ägarens doft, men jag ville vara säker på att han visste vad han skulle leta efter. Sedan sa jag "sök" (som är vårt sökord till allt sökande) och hunden for iväg med snabba steg. Han sökte av området, kanske inte så värst systematiskt utan mer hit och dit, men hans nos arbetade bra och han försökte i olika riktningar och vände när han inte fick någon vittring. Tillslut hittade han vanten och sprang överlycklig tillbaka med den.
Egentligen ska hunden sätta sig vid förarens vänstra sida och överlämna föremålet, men dit har vi inte hunnit än. Det är något jag försöker träna på till t.ex. lydnaden också (med hjälp av klossträning) men vi har kört fast och då är det inte roligt att träna förrän man hittar motivationen igen.

Ollie lämnade alltså förmålet framför mig, vilket är helt okej tills jag får tummen ur och tränar in en utgångsposition. Han håller inte heller i det tills jag säger loss utan släpper det direkt han kommer fram, vilket är något annat jag försöker träna (bolltricket, om ni minns det) men också har lite dåligt med motivation till.
Första gången släppte han vanten i farten några meter framför mig, men då bad jag honom att hämta den igen. Andra uppletandet gick till på samma sätt, med skillnaden att den duktiga hunden tog med sig vanten ända fram. Och samma sak hände vid tredje uppletandet.

Tre övningar fick räcka tyckte jag, eftersom det gick så bra. Det var riktigt roligt och det är definitivt något jag vill fortsätta med och utveckla. Framöver får jag börja lägga till fler föremål, och se om Ollie kan hämta in sak för sak utan att byta föremål om han får syn på ett annat eller försöka ta med sig två stycken samtidigt, för det är emot reglerna. Och vissa regler kan man ju följa, de regler man tycker är roliga. Men det viktigaste för mig är att vi gör något roligt ihop och att Ollie får använda sina hundegenskaper och talanger.