När jag surfade runt igår kom jag in på ett klipp med en pomeranian som tävlar lydnad. Det är en ganska ovanlig ras på lydnadsplanerna, och det var så häftigt att se den lille krabaten och hur duktig han var. Jag har inte haft så mycket inspiration att träna med hundarna på sista tiden, men när jag såg filmen kunde jag inte låta bli att tänka på min egen lilla buse och hur roligt det är att träna lydnad med honom.
Det är dock en sak som jag aldrig har lyckats med när det gäller Ollie, och det är utgångspositionen. Nikon är däremot väldigt duktig på den. Jag bestämde mig därför för att träna det med Ollie, och tänkte att det kan väl inte vara så svårt nu när jag har lyckats med den andra hunden och vet hur man gör. Men det var ganska svårt. Trots att Ollie är väldigt lättlärd så var det ganska svårt. Men man kan ju inte heller förvänta sig att han ska lära sig det på första träningspasset.
Jag tror att jag har förstört ganska mycket för mig själv genom att tillåta honom att slarva. Han förstår inte hur en korrekt position ser ut, och gör istället så som han alltid har gjort. När jag försöker få honom att göra annorlunda tycker han att jag är konstig och blir lite frustrerad för att det gamla sättet inte fungerar längre. Nåja, det är väl bara att fortsätta träna.
Nikon börjar bli bättre på att backa nu, men han glider fortfarande in för mycket med rumpan bakom mig, och det gör han ibland även när han sätter sig i utgångsposition. Men han var väldigt duktig i alla fall och tyckte att det var helfestligt att jag var på träningshumör. Svansen snurrade som en propeller och man såg verkligen hur det lyste om honom. Jag avslutade träningen med att hundarna fick ligga plats i en minut. Det gick bra det också!
KLICKA HÄR för att se klippet som jag blev inspirerad av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar