Det där fina vårvädret som vi hade varade inte speciellt länge. Nu är det plötsligt vinter och snö ute, fast min gissning är att den inte blir liggande särskilt länge eftersom det är lite brist på minusgrader. Igår tog vi en lång promenad runt sjön, och idag gick vi samma runda. Det är underligt hur det ena dagen kan vara barmark där hundarna kan gå och strosa i det torra gräset för att nästa dag vara en massa snö att pulsa i.
Vi mötte inte inte många hundar på promenaden varken idag eller igår, så Ollie gick lös större delen av vägen. Just den rundan är väldigt bra för honom att gå lös på eftersom man inte går så nära bilvägar. Han är så duktig min lilla buse, och det är verkligen skönt att han kan gå lös. Jag önskar att Nikon också kunde det, men tyvärr är det långt dit. Han har alldeles för stor jaktlust, och för stort människointresse, och för mycket kottar i öronen, och för mycket bättre för sig än att lyssna på matte och husse... Han får i alla fall gå i flexikoppel så att han också har lite mer frihet.
Det är intressant att studera hundarna när de är ute. Nikon vill ofta göra det som storebror gör. Om Ollie nosar på en fläck ska Nikon också nosa på den, och om Ollie kissar på en pinne ska Nikon också kissa på den. Ollie är inte så brydd i vad Nikon har för sig, men ibland gör han små springattacker då han springer fram till Nikon för att kolla läget. Det är ungefär som att han gör en lekinvit fast det inte blir någon lek av det. Kanske är det för att de inte får leka med varandra, för det slutar alltid med att Ollie blir irriterad för att Nikon är för bufflig.
De har ett intressant förhållande i alla fall. Jag skulle inte kalla det vänskap, men Nikon ser definitivt upp till Ollie, och Ollie verkar också få ut något av att ha en lillebror att hålla koll på. Inomhus är Nikon mest i vägen, tycker Ollie, men utomhus tror jag att han uppskattar att ha ett fyrbent sällskap att undersöka världen tillsammans med. Det är roligt att se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar