Ett halvt år.

Idag är Nikon 6 månader gammal, ett helt halvår. Framsteg gör han såklart, även om han fortfarande ger oss många gråa hår.

Idag var t.ex. första gången jag tog båda hundarna på en längre promenad ensam. Även om Nikon fortfarande går lite kors och tvärs i kopplet är han mycket bättre nu, och det går faktiskt att ta koppelpromenader med honom och Ollie samtidigt utan att behöva vara två personer, fast det är inte helt smärtfritt förstås.

Rumsrenhetsträningen pågår fortfarande. Ibland tycker man sig se framsteg, och så helt plötsligt händer det en olycka. Kanske slappnar man av mer nu och inte är lika snabb som när han var riktigt liten. Jag hoppas i alla fall att han blir rumsren snart så att vi slipper springa ut i tid och otid.

Jag upplever att Nikon lyssnar mycket bättre nu, och det är roligt såklart. Han kan förstås slå dövörat till när något inte passar honom, men överlag lyssnar och förstår han mycket bättre.

Det blir spännande att se hur han är om sex månader till!

Ollie mår för övrigt mycket bättre nu. Igår blev det en liten promenad och en tur till hundrastgården, och nu verkar han vara som vanligt igen. Något irriterad i halsen är han fortfarande, men det ger sig förhoppningsvis snart.

Trött buse.

Ollie var ganska illa däran när vi hämtade honom från djursjukhuset igår. Han var trött, lite gnällig, darrade konstant och var väldigt stel. Att han var trött är ju inte så konstigt med tanke på att han varit sövd, men det kändes inte alls bra att han var så stel och verkade ha ont trots att personalen sa att han fått nog med smärtstillande för dagen och inte skulle börja med tabletter förrän idag.

När vi lämnade honom klockan åtta igårmorse gav en sköterska honom en spruta med lugnande direkt, men när vi hämtade honom klockan fyra på eftermiddagen var han fortfarande blöt runt munnen av vad de sa var från tandstensborttagningen. Jag fick förklarat för mig när jag bokade tiden att han skulle ligga på observation ett tag efter halsoperationen för att de skulle se att det inte uppkom några blödningar eller problem, och att tandstensborttagningen skulle ske i samband med operationen, men frågan är hur länge han låg med lugnande innan de började ta bort tonsillerna och göra rent tänderna med tanke på att han fortfarande var väldigt blöt när vi hämtade honom. Det känns inte alls bra, och kanske är han stel för att han legat länge i en bur utan att kunna röra sig för att han hade lugnande i kroppen. Kanske har han varit kall också. Kanske hade han ont i magen för att han inte hade fått något att äta sedan kvällen innan, för de hade inte gett honom någonting trots att han var tillåten att äta så fort han kom hem om han ville. Kanske hade han spänt sig för att han var kissnödig. Jag hoppas verkligen att de har rastat honom någon gång under de åtta timmarna han var där, men han var ganska kissnödig när vi hämtade honom.

Allt känns helt enkelt lite skumt, och jag kan inte minnas att han hade det såhär jobbigt förra gången han tog bort tonsillerna. Mat ville han i alla fall ha, och han både kissade och bajsade. Idag har han fått smärtstillande och han verkar må bättre nu på eftermiddagen. Han darrar och gnäller inte längre och han kan slappna av och sova. Han är fortfarande stel i bakbenen och går lite krumryggat, men det är mycket bättre än igår. Han ville till och med busa med Nikon tidigare idag, fast jag lät honom bara busa en liten stund eftersom jag vill att han ska vila. När husse kommer hem ska vi ta en kort promenad så att han får mjuka upp benen lite.

Angående blodprovet så var blodsockret normalt nu, och de sa att det förmodligen bara var en tillfällighet att det var högt en gång. Urinprovet visade lindrigt med urinkristaller, vilket är bra eftersom det har gått från rikligt till måttligt, och nu lindrigt. Han får fortsätta med sin vanliga mat, som tur är.

Igår hade jag hundarna åtskilda så att Ollie skulle få vara ifred, han ville faktiskt inte ens sova i sängen med oss, men idag får de vara i samma rum. Nikon tycker nog att det är lite tråkigt att behöva vara lugn och stilla, men han har faktiskt sovit väldigt mycket och skött sig fint. Han kommer förmodligen bli pigg ikväll, men då är husse hemma och kan hjälpa mig. Just nu vill jag bara kunna ha koll på Ollie och att han ska få ha det lugnt, så vi får helt enkelt acceptera att valpen kommer leva runt ikväll och hitta på något med honom då.

Nu ska vi (förhoppningsvis) vila en timme till och sedan invänta husse.

Helgmys.

Helgen har spenderats hos mina föräldrar med god mat och tårta eftersom jag har fyllt år! Vi har haft det lugnt och mysigt och tagit härliga promenader med hundarna, bland annat längs älven där hundarna doppade tassarna.

Film från älven:

Idag har vi det ensamt här hemma, jag och valpen. Ollie är hos veterinären och ska få tonsillerna borttagna, samtidigt som tänderna ska bli rena. Blodprov och urinprov är också lämnade, och som vanligt är det lite nervöst. Han lämnades där vid åtta i morse och ska hämtas runt klockan fyra.

Det känns alltid konstigt att lämna djursjukhuset utan hund, och jag hoppas att dagen går snabbt så att vi får hem honom snart!

Hantverkare i huset.

Sedan i morse har jag och hundarna mest hängt i sovrummet. Vi har nämligen haft hantverkare här som har borrat och fört oväsen, och som nog inte hade uppskattat sällskapet av två nyfikna hundar mitt i arbetet. Eftersom vi tydligen har höga radonvärden här har vi nu fått en radonsug som ska hjälpa oss med det, och därför behövdes det borras hål i golvet och sättas upp ett rör som sedan går ut genom väggen via en liten manick.

Hundarna har skött sig väldigt bra. Ollie skällde lite när de kom (som vanligt) men efter det har han mest sovit trots en massa spring i dörren och endast ett kompostgaller för sovrummet. När de kom tillbaka efter lunchen passade han dock på att skälla lite till. Nikon har varit lite mer intresserad av själva arbetet, men han har faktiskt också mest sovit.
Husse och jag tog en promenad med grabbarna så att de skulle slippa ligga i sovrummet hela tiden. Det var härligt väder!

Nikon hittade trevliga (?) saker att rulla sig i. Han är så söt när han gör det, fast jag vet inte hur sött det är om man hade vetat vad han egentligen rullade sig i. Jag tänkte filma honom, men när jag hade fått upp mobilen slutade han såklart att rulla sig. Här kommer en liten film i alla fall.

På promenaden upptäckte husse något underligt, fast egentligen var det Nikon som hittade det först, någon hade nämligen bundit fast kött i ett träd. Som hundägare blir man ju genast misstänksam med tanke på alla rykten (eller sanningar?) om förgiftat kött som planteras i naturen av otrevliga människor. Det mest sannolika är kanske att någon hängt ut det till fåglarna, för visst brukar man göra så? Men man vet ju aldrig. Det satt väldigt nära marken också.

Nikon hann i alla fall inte få i sig något, även om det var nära. Oavsett varför köttet satt där tycker jag inte att det är lämpligt att göra så, och det kanske till och med är olagligt? Ska man mata fåglar får man göra det på sin egen tomt och inte längs en promenadväg, tycker jag. Det kändes ganska olustigt i alla fall, och eftersom husse har lite kontakter med Farbror Blå genom jobbet tipsade han dem att ta en titt på saken.

Efter promenaden sov hundarna lite till, sedan var det dags för lunch, och efter det fortsatte de att sova. När hantverkarna tillslut var klara var det dags för husse att åka till jobbet, och nu sitter jag i soffan med hundarna som faktiskt sover ännu mer. Det kanske tar på krafterna att ha hantverkare här även om man ligger och vilar under tiden.

Här kommer en film från igår kväll när jag och hundarna tittade på Animal Planet. Nikon är väldigt fascinerad, men säger inte ett knyst. Giraff och känguru verkar vara ovanligt spännande. Ollie tycker bara att det är spännande när det är hundar på teven, som ni ser på hans öron när en hund dyker förbi lite snabbt.

Än är dock inte hantverkarna riktigt klara än, det måste komma hit en elektriker för att fixa ström till radonsugen, men det blir en annan dag.

Skogspromenad.

Idag blev det promenad längs en motionsslinga i skogen. Vädret var mulet med regn i luften, men det var ganska varmt ute och det blev en behaglig runda. Vi bestämde oss för att ta femkilometers-slingan istället för att gå tre kilometer som vi har gjort förut så att det inte ska bli för mycket för valpen. Nikon börjar ju bli en stor kille nu, och hade han fått välja hade vi gått ännu längre.

Husse och jag hade våra nya spårhandskar på oss, och dessa fungerade ypperligt när man skulle bromsa en staffe i spårlina. Ollie gick också i lina eftersom vi befann oss i ett naturreservat, men ett tag fuskade vi faktiskt och hade honom lös för att slippa trassel en stund. Ingen annan verkar hålla speciellt hårt på den regeln, och Ollie går ändå bara bredvid oss.

Tillbaka vid bilen hade vi med oss två något blöta och smutsiga hundar, men de slapp bad hemma eftersom all smuts nu ligger kvar i bilen. Det brukar bli så.

Utmaningar.

Nog för att hundar inte hör hemma på matbordet, men några gånger har det hänt att Ollie fått komma upp och mysa lite. Det sker förstås under bevakning eftersom vi har ett barbord och vi inte vill att han ska råka ramla ner och bryta benen. I morse var valpen lite stökig, så Ollie fick ligga uppe på bordet en stund. Jag tror att det var lite av en utmaning för husse att läsa tidningen och dricka kaffe då.

En utmaning som jag har stött på idag var när jag tog med mig Nikon för att handla lite hundgodis. Vi har bestämt oss för att bara ge det 100% naturliga hundgodiset till Ollie eftersom det blir för dyrt annars, och Ollie behöver det mest med tanke på hans sjukdomsproblematik. Nikon kan nog även behöva äta lite "skräpmat" eftersom hans foder enbart består av kött och magen nog kan behöva lite annat också för att inte bli för känslig. Därför äter Nikon nu vanliga hundkex som man köper i lösvikt som godis, och idag blev det leversnittar.

Att ta med monstervalpen till djuraffären är väl inte så svårt i sig, men det visade sig desto svårare att hålla i ett koppel samtidigt som man ska skopa i leversnittar i en påse. Det finns ju så väldigt mycket för en valp att undersöka i en djuraffär, och när man har en skopa med leversnittar i ena handen och valpen gör i ryck i kopplet som man har i den andra handen hamnar en mindre mängd godis i påsen och en större mängd godis på golvet... Nikon var dock vänlig nog att städa upp efter mig, jag behövde inte ens fråga honom. Som tur var kunde jag be en i personalen att hålla i Nikons koppel, annars hade vi nog inte fått med oss några leversnittar hem. Hon tyckte dessutom att Nikon var duktig som städade!

Lydnadsträning.

Idag har vi haft strålande sol, perfekt träningsväder! Vi lastade in hundarna i bilen och gav oss av till en grusplan. Jag hade bestämt mig för att köra igenom hela lydnadsklass 1 med Ollie. Trots att han snart är fem år och vi har hållit på med det här ett tag har jag faktiskt aldrig kört igenom hela sådär. Min inställning till träning har alltid varit att jag har plockat olika delar från olika hundsporter och gjort det som har varit roligt, bara för aktiveringens skull och utan hårda regler eller krav på perfektion. Jag har aldrig känt någon vilja att tävla, men nu känner jag att jag kanske vill ta det till nästa nivå. Inte tävling, men i alla fall att kunna genomföra programmet så som det "ska vara". Och vem vet vad som händer i framtiden?

Vissa saker i lydnadsettan kan han, andra inte, och likadant med de andra klasserna. Vi har tränat saker från olika klasser och plockat det som är kul.
Här kommer momenten från lydnadsklass 1, och hur det gick för oss. Husse agerade tävlingsledare, och lite störningsträning med tanke på att han hade Nikon vid sin sida. Nikon skötte sig jättebra, för hans del var det passivitetsträning. Ollie brydde sig inte heller om Nikon.


Platsliggning (2 min)
Förarna kopplar loss sina hundar och lägger dem med fem meters mellanrum, går iväg 20 meter, stannar (väl synliga) vänd emot hundarna och väntar två minuter. Därefter går de tillbaka, sätter hundarna och kopplar dem.

Här ska man såklart egentligen vara flera eftersom det är platsliggning i grupp. Nu kan ju inte Nikon agera träningshund eftersom han inte kan ligga stilla, så Ollie fick helt enkelt ligga själv. Eftersom marken var kall och lite blöt fick han ligga på en filt.
Överlag gick det bra. Han har inga problem att stanna kvar tiden ut, dock vill han gärna fuska lite och långsamt börja resa armbågarna från marken ibland. Jag fick påminna honom om att sänka ner kroppen några gånger, men vi körde igenom lydnadsettan två gånger och andra gången gick det faktiskt bättre. Hur han skulle reagera med andra hundar runt sig vet jag tyvärr inte eftersom jag inte har haft möjlighet att träna så.


Tandvisning
Hunden sitter fot kopplad och tävlingsledaren tittar på hundens tänder.

Ollie är tyvärr inte helt lätt att pilla i munnen på, det är väl något jag inte har tränat tillräckligt mycket när han var valp (vis av mitt misstag är dock Nikon utsatt för mycket fingrar i munnen).
Här fick husse ta med sig Nikon eftersom han förmodligen skulle störa ännu mer om han släpptes lös, men det gick ganska bra ändå då jag tog över Nikons koppel när husse tittade på tänderna. Ollie accepterade tandvisningen, men han satt inte kvar i fotposition. Överlag är han dålig på att sitta "rakt".


Linförighet (med slakt koppel)
Hunden går vid förarens vänstra sida och följer med i diverse svängar, halter och tempoväxlingar.

Ollie är duktig på det här, dock kan han tappa koncentrationen ibland om det blir för långdraget, men överlag väldigt lyckat. En sak som jag märkte var att jag inte är säker på om det är jag eller hunden som ska vara i innerst/ytterst när man gör helt om, så det måste jag kolla upp. Det man kan jobba på här är att han inte ska sätta sig snett när man gör halt.


Platsläggande
Hunden (utan koppel) och föraren går framåt. Föraren kommenderar ligg, går minst 10 meter från hunden och stannar vänd emot hunden. Föraren går tillbaka till hunden och sätter den.

Det här kan Ollie. Här har vi egentligen inget mer att träna på än att han ibland kryper upp lite ur liggande position precis som på platsliggningen.


Inkallning
Föraren lämnar hunden sittandes och går iväg minst 15 meter. Föraren stannar vänd emot hunden och kommenderar hit.

Att stanna kvar och kallas in har Ollie inga problem med, dock har jag aldrig trots ihärdig träning fått till snygga ingångar, d.v.s. att hunden ska komma och svänga in vid förarens vänstra sida och sätta sig. Ollie gör det lite halvdant, men det är väl bara att fortsätta traggla med det antar jag. Fast jag vet inte ens om det är ett måste att hunden gör så när den kommer?


Stående
Hunden (utan koppel) och föraren går framåt. Föraren kommenderar stå/stanna, går minst 10 meter från hunden och stannar vänd emot hunden. Föraren går tillbaka till hunden och sätter den.

Det här momentet gick också bra trots att det är just stå som Ollie har mest problem med när han får selektiv hörsel och inte lyssnar på mina kommandon. Han sätter sig hellre ibland, men idag gick det som sagt bra och han stannade både första och andra gången.


Apportering (utförs sittande vid förarens sida)
Föraren håller fram en apportbock och kommenderar apport. Hunden håller apportbocken i munnen i fem sekunder. Föraren tar apportbocken från hunden.

Det här momentet hade vi fått noll poäng för. Vi har inte alls tränat på det här utan bara gjort det roliga som är att faktiskt apportera, d.v.s. att hunden ska hämta den kastade apportbocken. Att stanna kvar och sedan hämta kan Ollie utan problem, men att bara hålla den i munnen var tydligen omöjligt även om det bara var fem sekunder det handlade om. Men jag kan inte säga så mycket om det eftersom vi aldrig har tränat på det utan börjat i fel ände. Dock tror jag att det inte är så svårt att lära in, det borde ju vara enklare än själva apporteringen.


Hopp över hinder
Föraren ställer upp hunden på lämpligt hoppavstånd, lämnar hunden och ställer sig vänd emot hunden på andra sidan av hindret. Föraren kommenderar hopp.

Vi har tyvärr inget lydnadshinder, men att hoppa över hinder kan ju Ollie ändå. Substitutet idag blev en skateboard liggande på sidan, i brist på annat. Här finns väl inte direkt något att anmärka på, förutom ingångarna även här.


Det var alla moment i lydnadsklass 1, och nu vet vi vad vi ska träna på. Roligt var det och det ska bli kul att se om vi kan förbättra oss på någon punkt!