Träning.

Idag är det underbart skönt väder och vi passade på att åka till skogen för att träna lite. Husse tog Nikon och körde lite drag och jag och Ollie sysselsatte oss med uppletande och lydnadsträning. Uppletandet gick bra. Ollie var lite "all over the place" om man säger så, men han hittade i alla fall alla sakerna och det märkets att han tyckte att det var roligt och att han ville jobba. Efter det körde vi lite fritt följ och lite inkallning med stopp.

Jag fick också för mig att jag skulle testa rutan med Ollie. Det är något vi aldrig har gjort förut, men eftersom jag har små koner så tänkte jag försöka och se vad som hände. Rutan kommer först i lydnadsklass 2 och går då ut på att föraren ska kommendera hunden framåt till en ruta som består av fyra koner och sedan kommendera hunden att stanna där och stå stilla i minst tre sekunder.

Jag hade ingen aning om hur jag ens skulle börja eftersom jag inte har så stor koll på hur man tränar rutan (jag vet att vissa använder target men vi har inte tränar något med det), men jag gjorde helt enkelt så att jag la en godisbit i rutan för att göra den intressant och sedan skickade jag dit Ollie. Efter några upprepningar lät jag bli att lägga en godis där och skickade honom ändå.

Jag måste säga att jag tycker att han gjorde väldigt bra ifrån sig för att vara första gången. Han förstod att han skulle springa fram och ställa sig. Ibland fuskade han lite och stannade innan rutan, men då väntade jag antingen ut honom eller skickade honom på nytt (jag stod bara någon meter ifrån, så det var inga långa avstånd).

Eftersom han är klickertränad och van att ta egna initiativ för att hitta det som ger belöning provade han också att riva konerna ibland, men det visar ju i alla fall att han visste på vilken plats han skulle befinna sig! Jag gillar verkligen att han tycker att det är så roligt att träna och att han är så lyhörd och intresserad.

När jag och Ollie hade tränat färdigt och husse kom tillbaka med Nikon fick hundarna gå varsitt spår som jag la när vi kom dit. I Ollies spår hade jag lagt tre apporter. Han fick en väldigt fin start och hittade den första apporten utan problem, men när vi sedan skulle fortsätta gå slog han om till uppletande-mode och trodde att det var föremål vi sökte efter så han satte upp näsan och började söka efter luftburen vittring istället.

Efter det gick det inte alls och jag fick i princip ge upp. Det blev inte heller bättre av att det kom en man på enduro och brummade runt i skogen och stannade för att prata med oss. Mannen hade dessvärre också kört där jag hade lagt Nikons spår - eller snarare; jag hade dessvärre lagt spåret en bit längs endurospåret. När Nikon skulle spåra gick det inte alls bra i början. Jag gissar att doftmolekylerna hade sprutat ut överallt, och han for runt som en yr höna.

Där jag hade vikit av från endurospåret och fortsatt genom riset hittade han dock spåret och följde det väldigt fint resten av vägen, och han hittade bollen som jag hade hängt upp i en buske i slutet.

Så Ollie gjorde en bra start och Nikon gjorde ett bra avslut. Tillsammans är de en hyfsad spårhund...

När vi kände oss färdiga i skogen åkte vi hem och tog sedan en tur till grannstaden där det var marknad. Där hittade vi en rolig skylt!

Nu är grabbarna trötta och nöjda med dagen, och vi ska nog bara ta det lugnt resten av kvällen. I morgon blir det nya tag, för då står det löpning på schemat! I torsdags blev det fem kilometer. Ollie tycker väl inte att det är jätteroligt att springa. Vi springer tre varv runt sjön och han bromsar lite när han märker att vi går in på ett nytt varv istället för att fortsätta hemåt, men förutom det går det bra. Nikon travar bara bredvid och ser ut som att det inte bekommer honom ett dugg. Tänk om man hade den konditionen!