Attityd.

Sådan matte, sådan hund.
Bild från nationaldagsfirandet. Foto: husse

Nationaldagsfirande.

Ollie fick följa med på nationaldagsfirande med tal, musik och allt som hör till. Mycket folk och mycket hundar. Ollie skötte sig felfritt, sa inte ett ord när han kom i närheten av andra hundar, trots att en del av dem skällde/gnällde/morrade på honom, men överlag var alla hundar lugna och duktiga. Han hade fin kontakt med mig och satte sig eller lade sig ner och tog det lugnt när vi stod stilla.

Det var varmt så vi höll oss i skuggan. Ollie satt eller låg stilla och var lugn även när det gick människor, hundar och även barn nära förbi och tittade på honom. Han tog ögonkontakt med mig titt som tätt för att kolla läget och tog gärna en godisbit då och då.
Han var precis som jag vill att han ska vara. Vaken och pigg på det vi gör, men samtidigt lugn och avslappnad. Jag är mycket stolt över honom!

Misslyckad träning.

Igår var det dags för spår igen. Innan spåret fick hunden springa av sig lite energi, och vi tänkte även träna lite agilityslalom. Men det ville inte han. Han var totalt ofokuserad. Han gick slalomen några gånger, men ville allra helst gå runt och äta gräs. Så ofokuserad har jag aldrig sett honom, han brukar göra allt för en godisbit. Vi insåg att det kunde gå åt pipan med spåret också, och vi skulle väl egentligen ha avslutat där, men vi testade spåret ändå.
I början gick det jättebra, han följde perfekt och hade fokus. Men efter ett tag tappade han spåret, och när han hittade det igen så började han bakspåra. Jag tänkte att han skulle inse att han gick åt fel håll, men han bara gick på. Efter ett tag var jag tvungen att försöka leda honom rätt igen, men det var lönlöst. Han gick runt, runt och kors och tvärs i skogen för att tillslut sätta sig och bajsa. Då gav jag upp. Vem vet, kanske hade han ont i magen. Någonting var det i alla fall som inte stämde igår.

Vi tar nya tag en annan dag.

Värmeböljan fortsätter.

Varmt! Ingen idé att gå ut med hunden så länge solen gassar. Ytterdörren är alltid i skugga, så det är skönt att ha den öppen och vädra lite. Ollie tittar gärna ut, och han blir bättre och bättre på att inte vakta. Idag fick han till och med beröm för att han var tyst av grannen som gick förbi.

Vi tvåbenta var på biblioteket idag för att lämna tillbaka spårboken som jag lånat (och nu även beställt en egen), och kom såklart hem med fler hundböcker. När jag beställde böcker igår så tittade jag på "Nosarbete: En bok om spår & uppletande" av Maria Hagström, som jag har hört ska vara bra, men jag tyckte att den var för dyr. Som tur var hittade jag den på biblioteket idag. Min uppfattning om boken är att det är väldigt mycket text i den, den tenderar att bli tråkig och är inte tillräckligt informativ för mig. Jag gillade inte delen om spår, men däremot fastnade jag totalt i delen om uppletande. Efter att jag läst och sett videoklipp på nätet så är jag mycket sugen på att prova uppletande. Det verkar vara en rolig och relativt enkel aktivitet, när man väl har lärt in en bra apportering. Söka kan han redan, så det blir först och främst till att träna på att hålla föremål i munnen utan att släppa dem, och sedan gå vidare med att apportera föremål och lämna över dem i korrekt position, sittandes vid vänster sida.
I boken står det att vid träning och tävling i uppletande ska hunden bära ett tjänstetecken med texten "SBK", det är en överenskommelse mellan Naturvårdsverket och Svenska Brukshundklubben som ger Brukshundklubbens medlemmar rätt att träna och tävla med lös hund oavsett årstid (syftande på lagen om att under tiden den 1 mars-20 augusti skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt). Nu är inte vi medlemmar i någon brukshundklubb för tillfället, men jag tror ändå att man kan ha nytta av detta, då det kan fungera som en signal om vad hunden ska göra, lika som att spårselen och linan är signal för spårning. Och självklart håller vi ändå alltid hunden under sådan tillsyn att han inte stör eller förföljer vilt.

Jag har mycket planer på gång nu känner jag, men jag tror att det är bra att ha lite variation och träna flera saker samtidigt, så länge det inte blir ihopblandat och snurrigt för hunden, även om det tar längre tid än om man hade fokuserat på en enda sak. Då minskar ju risken för att hunden ska tycka att det blir tråkigt att nöta saker, samt att man inte behöver fastna om det inte går som man vill, då kan man göra något annat och ta upp den träningen lite senare. Ibland är det en paus som behövs för att inlärningen ska sjunka in.

På biblioteket lånade vi också två böcker om rasen staffordshire bullterrier, eftersom husse har fastnat för den rasen. Kanske blir det en valp nästa år, man vet aldrig. När vi var på väg hem träffade vi ett par med en staff, den var 8 månader och väldigt fin, kelig och snäll. De rekommenderade kennel EliteStaff.

Nu blir det en kort rastning och lite inomhusaktivering för hunden, lite godissök och fortsatt träning från igår. Kanske börjar jag lite smått med uppletandeträningen också.

En för varm dag.

Idag är det varmt, alldeles för varmt för att vara ute och göra saker. Vi har haft en innedag med kortare rastningar. Kanske går vi en långpromenad ikväll när det blivit svalare.

Jag började träna godis-på-nosen-tricket idag. Första steget är att lära hunden att kunna hålla huvudet stilla och inte rygga tillbaka för att se/nosa/äta på det som kommer emot honom. Jag använde klicker och började lära in att han ska lägga hakan i min handflata när jag sätter handen under hans huvud. På så sätt kan jag senare stabilisera huvudet samtidigt som jag lägger ett föremål på nosen. Vi har tränat några korta pass och jag tror att det får räcka för idag. Han envisas med att ta upp tassen när jag sätter dit handen, som i vacker tass, men förhoppningsvis trillar poletten ner snart.

Idag har jag beställt nya hundböcker. Följande hamnade i kundvagnen:

Spår! : dressyr, träning, samspel  av Christer Hansson, som jag tipsat om tidigare. Jag lånade den på biblioteket, men vill ha ett eget ex. Klicka här för att se boken.

Rallylydnad av Yvonne Öster. Jag tror att det kan finnas nyttiga och roliga övningar i rallylydnad även om man inte vill köra det rakt av med skyltar och allt. Klicka här för att se boken.

Min bästa vän : aktivering & hundpsykologi av Marie Hansson. En bok som tydligen gjort stor succé och sålts i 48 000 exemplar. Den verkar bra och man kan säkert få några tips ur den. Klicka här för att se boken.

Ett tips jag inte tänkt på själv.

Marknad och andra evenemang i stan betyder mycket folk. Vi tog en tur i det fina vädret. Ollie har inga problem att vistas i folksamlingar, men det är skönt att bli buren när det blir trångt mellan fötterna.

Vi funderade på att åka till skogen och lägga spår idag, men vi fick trevligt besök så vi stannade hemma. Kanske blir det spår imorgon istället. Förhoppningsvis fungerar någon av de nya apparna bättre så vi kan mäta spåret.

Jag bläddrade igenom mina hundböcker (man får bra inspiration av det) och hittade ett tips som jag ska använda mig av. Jag har tidigare försökt lära in godisbit på nosen, men han vill hellre äta upp godisbiten än ha den på näsan, såklart. I boken stod det att man kan börja med ett oätbart föremål, i exemplet användes en kylskåpsmagnet, och sedan byta ut mot godis när hunden har lärt sig att ha något på nosen. Smart! Det ska jag försöka med imorgon. Läs då om du vill veta hur det gick.

Jag väntar fortfarande på mina spårapporter. Jag lyckas alltid beställa saker när det vankas en massa postfria helgdagar av någon anledning. De kommer väl förr eller senare.

Vanliga vardagsbestyr.

Matte är lite krasslig idag, så det har inte blivit någon speciell aktivitet. En längre promenad med lite lösspring, och sedan korta rastningar. Ett av ett lyckat hundmöte samt bra kontakt när vi gick bakom en hund.

En rolig sak hände idag, Ollie var knäpptyst när det ringde på dörren. Han tittade upp och sedan tittade han på mig. Han låg kvar tills jag reste mig och gick mot dörren, då sprang han också dit, fortfarande tyst men viftandes med hela kroppen. Jag blev så paff att jag knappt kom ihåg att belöna. Vi får väl se om det var en engångshändelse eller om träningen kan ha gett resultat.

Nu vilar vi i soffan och väntar på att husse ska komma hem från jobbet. En av oss har nyfilade klor.

Som vanligt när jag ger varsågod efter att klorna är färdiga springer hunden till köket, där han vet vad som väntar. Vår speciella ritual är att han får välja en godisbit ur en påse fylld med olika sorters hundkex. Den påsen öppnar vi bara vid detta tillfälle.

Han är så duktig, min fina hund.