Sämre försäkringsvillkor för plattnosar.

Ett nytt försäkringsbrev har landat i postlådan, och som vanligt innehåller det en del förändringar. Varje år får man lite ökade kostnader och lite sämre villkor. En del villkor blir bättre, men det känns som att det mesta blir sämre. Man får dock tänka på att det som blir sämre för den enskilda djurägaren kan vara sådant som faktiskt kan påverka hundarnas hälsa till det bättre.

Under Särskilda villkor Plastikoperation kan man till exempel läsa:

"För bostonterrier, engelsk- och fransk bulldog samt mops ersätter vi inte längre kostnader för undersökning och behandling av luftstrupe, mjuka gommen, näsborrar eller förträngningar av svalget och inte bara före operationen."

Detta står under rubriken "Här är de villkor som blir sämre". Försäkringsvillkoren har alltså blivit sämre för dessa plattnosade raser, men egentligen borde man kanske ha skrivit detta under rubriken "Här är de villkor som blir bättre" istället, för det här är ju något som förhoppningsvis kan hjälpa till att förändra uppfödarnas och hundägarnas inställning till problemen som plattnoshet medför.

Ingen vill ju lägga dyra pengar på veterinärvård, och ju mer problem som plattnosheten skapar för uppfödarna och ägarna desto viktigare blir det ju för dem att avla fram/köpa hundar som inte har dessa andningsproblem och således inte behöver plastikoperationer för att kunna leva normala liv.

Att plattnosheten skapar problem för hundarna vet vi redan, men det verkar ju inte räcka för att man ska börja prioritera funktion framför utseende, och då är ju ett sätt att komma åt problemet just att göra det svårare och dyrare för ägare till dessa raser att plastikoperera sina hundar så att de fortfarande ser platta ut men ändå kan andas hyfsat.

För dem är det ju normalt att en hund behöver opereras. Fast det värsta är förstås de som tycker att det är normalt att hundar snarkar/grymtar/rosslar när de försöker andas och väljer att inte göra något åt det för att det "tillhör rasen" att de ska låta så. Hur man kan vara så blind för sitt djurs välmående kan jag inte förstå.

Jag hoppas att förändringar som den här i förlängningen kan leda till förbättringar för de utsatta raserna. Och jag hoppas att de som trots allt behöver plastikoperera sina djur gör det trots att de får lägga lite mer ur egen ficka, för oavsett hur fel jag tycker att det är med sådana operationer så är det ju positivt för den enskilda hunden att just den får chansen att få ett liv utan andningssvårigheter.

För övrigt så har Agria och SKK:s forskningsfond delat ut fem miljoner kronor till hund- och kattforskning som bland annat mopsar kommer att få ta del av, fast då i form av att man ska forska om rörelsestörningar hos mopsen. En annan ras som kommer att bli forskad om är cavalier king charles spaniel där man kommer att forska om syringomyeli som är en neurologisk sjukdom som ger svåra smärtor.

I dokumentären "Pedigree Dogs Exposed" belyser man den här hemska sjukdomen som drabbar många cavaliers och som orsakas av att hjärnan är för stor för att få plats i skallen, eller rättare sagt skallen är för liten vilket leder till att hjärnan blir missbildad och det blir tryck på ryggmärg och nerver som orsakar hemska smärtor. (KLICKA HÄR för att se den väldigt sevärda och hemska dokumentären).

Genom att studera den genetiska bakgrunden av sjukdomen hoppas man kunna minska antalet cavaliers som avlivas till följd av svår smärta och nedsatt livskvalitet orsakat av syringomyeli (KLICKA HÄR för att se vad forskningspengarna går till). Det är förstås väldigt bra att det forskas och att man försöker göra raserna friskare, men när det gäller just cavalier king charles spaniel, som även har stora problem med hjärtsjukdomar i rasen, så kan man fråga sig till vilket pris man ska försöka rädda en ras.

Det finns flera raser som man, enligt min åsikt, inte borde försöka rädda utan helt enkelt sluta att avla på helt och hållet. Människan borde inse att man misslyckades med de här raserna istället för att hålla fast vid dem av egoistiska skäl. Alla steg i rätt riktning mot friskare hundar är positiva, men hur många generationer ska tvingas lida och leva med problemen innan man kommer till rätta med dem?

I den här takten går det alldeles för långsamt, och de hundar som lever med hemska problem idag borde inte få finnas bara för att deras framtida avkommor kanske ska få ett bättre liv. Jag vet att det finns mer eller mindre friska och hälsosamma hundar inom raserna som säkert lever jättebra liv, men så länge rasen och dess problem finns kvar så gör de det på bekostnad av de som lider. Och skulden ligger helt och hållet på människosläktets egoism.