Helgens aktiviteter.

Helgen har spenderats med familj och släktingar. För Ollies del blev det lite bad och promenader, och bus med vovven Icaros (jag tror att det stavas med c?).

Det var roligt och allt gick bra, fast busen Icaros rymde genom staketet en sväng. Här har han fått syn på något intressant.

Nu är vi trötta och tar det lugnt resten av kvällen.

Flytväst.

Eftersom svärföräldrarna håller på att köpa båt har vi letat land och rike runt efter en flytväst till Ollie. Det verkar vara väldigt många som tänker samma sak, så det var ingen lätt uppgift. Antingen fanns inte rätt storlek, eller så var passformen fel. Vi besökte 11 butiker innan vi hittade rätt. Ollie har en flytväst som han använde när han var valp, men trots att vikten fortfarande håller för honom så hade västen blivit för liten. Den går upp till 8 kg, Ollie väger 4,8 kg, men passformen är inte densamma som när han var liten.
Här är en bild på grabben när han var valp (ursäkta blixten i ögonen).

På Jennys Hund & Katt hittade vi äntligen en flytväst som passar honom, och dessutom är väldigt snygg! Det är Hurtta, mitt favoritmärke som har bra kvalitet, snygga produkter, och ofta väldigt bra passform för Ollie. Tyvärr kan det vara lite svårt att få tag på, om man inte beställer från nätet, men då kan man ju inte prova. Dock är märket lite dyrt, men man får vad man betalar för helt enkelt. Jag lägger gärna några kronor extra för att få precis det jag vill ha.
Här är en bild på den nya flytvästen.

Som vanligt fick vi lite extra hundgodis i påsen. Tummen upp för Jennys Hund & Katt, bra utbud och trevlig personal som ger bra service!

Veterinärbesök.

Igår var vi hos veterinären med Ollie för att undersöka om han eventuellt har noskvalster. Han fick lugnande för att de skulle kunna titta ordentligt i hals och nos. Tonsillerna (som han redan opererat bort en gång, men de kan växa tillbaka) såg bra ut, det var aningen rött på ena sidan men det var inget han borde ha problem av sa veterinären. Men det kanske är något att ha i åtankte för framtiden i alla fall. Trots att han fått lugnande hade han väldigt starka käkar som vi fick bända upp. I nosen syntes inga kvalster, men de lever oftast så högt upp att de inte syns, dock var han lite röd och irriterad i nosen. Eftersom det är svårt att fastställa en diagnos för noskvalster fick vi ett recept på tabletter mot det för att se om det blir bättre med nysningarna. Sedan fick han en spruta så att han skulle vakna igen. Vi passade även på att boka en tid för tandstensborttagning.

När vi kom hem var han fortfarande trött och lite orolig. Han ville leka samtidigt som han nästan somnade stående. Det var lite jobbigt, men framåt kvällen piggnade han till, och ville leka ännu mer. Idag är han som vanligt.

Vi har inget inplanerat för dagen, det visar sig vad som händer. Vi ska i alla fall hämta ut Ollies medicin på apoteket.

SKK:s Kamphundslexikon.

Om du är intresserad av att lära dig mer om kamphundar så rekommenderar jag "SKK:s Kamphundslexikon", som finns att läsa här. En lättläst text med ord och uttryck som förknippas med kamphundar, samt korfattad information om kampraser, rasklubbar, föreningar och organisationer, och lagar och förordningar.

Där kan man läsa detta om rasen staffordshire bullterrier:

"Staffordshire bullterrier
Ibland kallad ”staff”. Hundras som härstammar från de bull- och terrierhundar som främst förekom i Midlands och som bland annat användes i hundkamper. Rasen erkändes av den engelska kennelklubben år 1935 och det är nu länge sedan den var kamphund. I Sverige är rasen en utpräglad familje- och utställningshund. Rasen är mindre och mera kompakt än american staffordshire terrier och american pit bull terrier. Antalet registrerade staffordshire bullterrier i Sverige år 2008 uppskattas till cirka 3 400 individer."

Snart ska vi till veterinären, uppdateringar om det kommer senare.

Fenomenet kamphund.

Eftersom vi har planer på att köpa en så kallad "kamphund" så tänkte jag ta tillfället i akt att berätta lite om dessa mördarmaskiner.

En kamphund är en hund som tränats till kamp.
Förr i tiden användes kamphundar för tjurhetsning, som gick ut på att hund och tjur släpptes ihop och skulle strida mot varandra. Hunden skulle attackera tjuren och bita sig fast i den med sina starka käkar och hålla kvar för att trötta ut tjuren. Under 1800-talet förbjöds tjurhetsning, men då kom istället intresset för hundkamper. Det viktigaste med en bra kamphund var att den hade aggressivitet mot andra hundar, men naturligtvis var det inte hållbart att ha en hund som även var aggressiv mot människor. Egenskaperna man ville åt var kamplust, låg rädsla och smärttålighet. Hundarna kämpade mot varandra i "the pit", och endast segrarna i hundkamperna användes i avel, för att kunna avla fram ännu starkare kamphundar. Väl hemma var dessa hundar som vilken sällskapshund som helst, hundar som visade aggressiva tendenser mot människor togs bort ur aveln. Staffordshire bullterrier kallas ofta för "the nanny dog" eftersom den är så bra med barn.
På 1900-talet förbjöds även hundkamper, och sedan förbudet har aveln inriktats på att dämpa kamplusten men bevara styrkan, modet och intelligensen. Trots förbudet fortsatte hundkamperna, och de finns även idag, men hos en seriös uppfödare hittar man inte längre någon kamphund.
Staffordshire bullterrier är en hund av kampras, men det gör den inte till en kamphund.

Definitonen av en kamphund:

Den svenska hundansvarsutredningens definition är:
Hund oavsett ras som tränats eller tränas med syfte att den ska bli framgångsrik i slagsmål med andra hundar. I utredningen definieras också "hund av kamphundsras" som en hund tillhörande någon av de raser till vilka kamphundar historiskt hört. Exempel på sådana raser är bullterrier, amerikansk staffordshire terrier, tosa inu, engelsk bulldogg, amerikansk pitbullterrier (pitbull) och staffordshire bullterrier. Utredningen låg till grund för den nya Lagen om tillsyn över hundar och katter som gäller från och med 2008.

Svenska kennelklubben skriver "I ordet kamphund kan man innefatta alla de olika hundtyper och hundraser som över hela världen och i alla tider har använts till olika slags kamper, som till exempel hund-, björn- och tjurhetsningar. Kamphund kan alltså betyda en hund som i historiskt perspektiv har använts för detta ändamål men som i dag används som familjehund. En aggressiv blandrashund som saknar denna rashistoria är enligt vår uppfattning ingen kamphund i ordets rätta bemärkelse." och nämner raserna american pitbullterrier, american staffordshireterrier, bullterrier, miniatyrbullterrier och staffordshire bullterrier.

Enligt djurskyddsförordningen är kamphundar hundar som har extremt stor kamplust, blir lätt retade och biter, bara med svårighet kan förmås avbryta ett angrepp och har en benägenhet att rikta sitt kampintresse mot människor eller andra hundar.

Källa: Wikipedia.

Oavsett hur man definierar en kamphund, så är det trots allt en hund som används till kamp. Självklart ska man vara medveten om vad det är man köper. Dessa hundar har lättare till aggressivitet mot andra hundar, och tyvärr är det ofta "fel" människor som köper dessa hundar, och använder dem som statussymboler med viljan att de ska vara "farliga". Detta ger såklart hundar av kampraser dåligt rykte.
En seriös uppfödare avlar på hundar utan aggressivitet och rädslor. En seriös ägare uppfostrar och socialiserar sin hund ordentligt och undviker på så sätt möjligheten för hunden att utveckla aggressivitet. Vilken hund som helst kan bli aggressiv utan tillräcklig uppfostran, även om det ligger närmare till hands hos kamphundsraserna.

Förut var det schäfern som var "mördarhund", sedan blev det rottweiler och dobermann, idag är kampraserna medias älsklingshund att smutskasta. Vem vet vilken ras det blir i framtiden? Min förhoppning är att människor ska få upp ögonen för vilken fantastisk ras staffordshire bullterrier är. Ju fler seriösa människor som skaffar rasen, desto snabbare kommer stämpeln "kamphund" att blekna.

Dokumentärtips.

Idag blir en lugn dag. Det regnar ute och jag och busen är ensamma hemma hela dagen. Det får bli kortare rastningar, eller någon längre om vädret tillåter, och mys i soffan. Kanske hittar vi på något att träna på inomhus.

En regnig dag är det mysigt att titta på film, så jag tänkte tipsa om två intressanta hundprogram.

Det ena är en dokumentär (på engelska) om hysterin kring utställningsavel. Den är väldigt hemsk och brutalt ärlig om hur vissa raser mår fruktansvärt dåligt bara p.g.a. sin egen existens. I Sverige är vi inte riktigt lika extrema, men det finns problem även här. Den heter "Pedigree Dogs Exposed" och finns att se gratis här.

Det andra är ett svenskt fakta- och debattprogram om hundar i TV, medverkar gör bl.a. hundcoachen Fredrik Steen och hundpsykologen Anders Hallgren. Programmet tar upp saker som problembeteenden och baksidan med "quick fix"-metoder. Det heter "UR Samtiden Tema : Hundliv" och finns att se gratis här.

Nu myser vi vidare.

Lydnadsträning.

Idag har vi kört lite lydnadsträning. Inte i ordets rätta bemärkelse, men väl på hobbynivå med våra egna övningar och regler. Tanken var att vi skulle sätta upp agilitybanan, men stället vi hittade förra gången var tyvärr fullt av andra hundar, så vi fick åka vidare. Vi stannade till på en grusplan och aktiverade oss där istället. Det vi sysslade med, förutom spring och bus, var bland annat:

• Fotgående
• Sättande och läggande under gång
• Inkallning från sittande på långt håll och/eller med lång väntetid
• Inkallning från sittande med stopp och läggande
• Inkallning från sittande med skymd sikt
• Träning med extern belöning

Allt gick bra, han blev lite ofokuserad mot slutet, men det blev nog ett lite för långt pass med för få pauser. Extern belöning är lite klurigt, men det är en nyttig sak att träna med då man får facit på om hunden verkligen är "med på noterna" eller om den bara följer belöningen i din hand eller ficka. Med extern belöning menas att man lägger ut godis, leksak eller annat hunden gillar, och ger sedan ett varsågod när hunden ska få sin belöning så att den får springa dit och ta den. För att extern belöning ska fungera optimalt är det viktigt att hunden kan nej så det inte finns någon risk för att hunden springer dit utan tillåtelse och belönar sig själv (eller ev. att man har en hjälpreda som snabbt kan plocka bort belöningen om hunden är på väg dit).

Här kommer lite bilder från dagen när Ollie har hoppat upp på en stor sten.

Efter träningen fick Ollie simma lite, dock blev vi störda av några andra så vi åkte därifrån ganska snabbt.

Veterinärtid är bokad till nästa vecka.