Spökåldern.

När valpar börjar mogna lite kan de komma in i en så kallad "spökålder" där världen kan upplevas lite obehaglig. Jag har för mig att jag har läst att det hos vargar inträffar när valparna lämnar boet och behöver bli lite försiktigare för inte råka ut för några faror. Huruvida det är sant och hur mycket av det som finns kvar i våra domesticerade hundar idag vet jag inte, men det är en övergående period där valpar helt enkelt måste lära sig vad som är farligt och vad som inte är det. Helt plötsligt kan t.ex. en soptunna verka jätteläskig, och då får man visa valpen att den inte alls är det. Man kan gå fram till soptunnan och prata lite glatt, kanske klappa soptunnan lite och vänta tills valpen kommer fram och undersöker saken och inser att det inte var någon fara på taket.

Nikon har börjat visa lite tendenser på att se spöken, en plastpåse som blåste på marken har t.ex. fått sig några "boff" innan han vågade sig fram för att se vad det var för något. Idag hörde jag också honom skälla på något ute för första gången. Det var mörkt ute och en joggare kom flåsande förbi, det var inte helt okej tyckte Nikon. Men vad ska man göra, be joggaren vända för att hälsa på valpen? Nja, så påträngande vill jag inte vara, och dessutom lyssnar ju alla på musik när de joggar. Där får man hellre försöka se till att avleda och få honom att släppa det.

Nikon har blivit duktig på stanna-kommandot, det är nog det han briljerar mest i just nu tror jag. Jag har börjat göra det lite svårare genom att sätta honom och gå runt ett hörn så att han inte ser mig. Om han kommer efter har man gått för fort fram, men nu klarar han ungefär 3 sekunder. När han ser mig klarar han betydligt mer och man kan gå ganska långt ifrån honom. Ollie kan man sätta i ett rum medan man t.ex. lägger ut godis i lägenheten för lite sök, och jag hoppas att Nikon också blir lika duktig!

Jag filmade grabbarna när de fått stanna-kommandot, bara för att de är så söta ihop!

Dagen har varit lugn. Husse tog Ollie på en långpromenad innan han åkte till jobbet och mycket mer än så har vi inte gjort förutom lite korta rastningsrundor.